11. Hållbara städer och samhällen

Hållbarhetsmål SE. 11

Hur går det i Jönköping?

Jönköpings kommun är en stad som växer. Utbredningen skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men också utmaningar i form av negativ påverkan på miljö och klimat.
För att kommunen ska växa hållbart måste fler gröna ytor skapas. Då blir samhället mer klimatanpassat, den biologiska mångfalden gynnas och folkhälsan stärks.

Goda exempel från 2023

En översiktsplan med större socialt fokus. En ny översiktsplan för centrala tätorten antogs 2023 med förbättrat fokus på sociala frågor. Den nya planen inkluderar strategier och principer som främjar detta, som exempelvis aktiva fasader och bottenvåningar för ökad trygghet. Multifunktionella stadsgator och starka huvudstråk där människor rör sig alla tider på dygnet är andra inslag som bidrar till ökad trygghet.

Insatser för fler trygghetsboenden i kommunen. Efter stadskontorets utredning Behov av trygghetsboende har stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden fått i uppdrag att skapa förutsättningar för byggnation av trygghetsboenden i Bottnaryd, Gränna och Tenhult. Kommunstyrelsen har även fått i uppdrag att, i samverkan med berörda nämnder, utforma ett förslag till hur en informationsinsats kan utformas för att stödja och kommunicera dessa initiativ till allmänheten.

Indikatorer
Prioriterade mål

Prioriterade hållbarhetsmål för Jönköpings kommun

Rätt till bostad

Mål 83 Kommunen ska ha en bostadsförsörjning i balans, vilket ska ske genom en hållbar stads-och bebyggelseutveckling och med en god markhållning.
Mål 84 Kommunen ska arbeta för att minska segregationen genom att sträva efter en blandning av bostadstyper, upplåtelseformer, storlekar och prisnivåer.
Mål 85 Kommunen ska tillsammans med både privata och kommunala hyresvärdar ta ansvar för att tillgodose behovet för de som har det svårast på bostadsmarknaden. Specialbostäder som tillhandahålls via socialtjänsten och studentbostäder ska integreras i största möjliga mån.
Mål 86 Utbyggnadsmöjligheter ska finnas i alla tätorter och kommundelar.
Mål 87 Kommunens medborgare ska ha tillgång till bra boendemiljöer oavsett bostadsort/stadsdel med offentlig service och med ett rikt kommersiellt, kulturellt, frilufts- och naturmässigt utbud.

Hållbara transporter

Mål 88 Kommunen ska arbeta för att underlätta och uppmuntra valet att resa hållbart.
Mål 89 Personer med funktionsnedsättning, barn och äldre ska ha tillgång till ett ekonomiskt acceptabelt sätt att resa hållbart.
Mål 90 Medborgare som bor på landsbygd ska ha goda pendlingsmöjligheter. Det ska vara enkelt att transportera sig mellan kommunens mindre och större orter och mellan kommunerna.
Mål 91 Kommunen ska arbeta för säker och smidig gång och cykling. Särskilt fokus ska läggas på barn och ungas skolvägar.
Mål 92 Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ska minska genom effektivisering, överflyttning till hållbara trafikslag samt ökad användning av el och förnybara bränslen.
Mål 93 Trafikökningen i Jönköpings kommun ska ske med de hållbara färdmedlen gång-, cykel- och kollektivtrafik. Dessa är norm i stads- och trafikplaneringen och ska ges förutsättningar att utvecklas för att biltrafiken inte ska öka i takt med befolkningstillväxten. Motorfordonstrafiken till och från Jönköpingscentrum ska inte i genomsnitt överstiga nivåerna från 2012.
Mål 94 Kommunkoncernens tjänsteresorska i möjligaste mån göras med hållbara färdmedel.
Mål 95 Kommunen ska arbeta för att andelen medarbetare som reser hållbart till och från arbetet ska öka.
Mål 96 Viktiga målpunkter ska placeras så att de är lätta att nå med kollektivtrafik.
Mål 97 Underlätta för omställningen till hållbara transportslag genom att verka för att gods ska överföras från väg till järnväg och befintliga järnvägar ska utvecklas för ökad kapacitet för både gods och persontrafik.

Luftkvalitet och avfallshantering

Mål 98 Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål.
Mål 99 Avfallsfrågorna ska beaktas i ett tidigt skede av den fysiska planeringen och byggprocessen för att säkerställa hållbara avfallslösningar.
Mål 100 Ändamålsenliga, tilltalande och praktiska ytor för avfallshantering behövs både för att undvika olägenhet för människors hälsa och miljö samt för att skapa en trygghet och vilja att nyttja insamlingssystemen.

Inkluderande och hållbar samhällsutveckling

Mål 101 Alla invånare ska ha god tillgång till både offentlig och kommersiell service inom rimligt avstånd.
Mål 102 Kommunen ska verka för blandade kommun- och stadsdelar med bostäder, arbetsplatser och service i samma område.
Mål 103 Civilsamhällets behov av lokaler ska beaktas i ett tidigt skede i samhällsplaneringen.
Mål 104 Samhällsplaneringen ska bidra till en mer jämlik hälsa med bra hälsofrämjande miljöer i alla kommun- och stadsdelar, så att individers självklara och enkla val blir de mest hälsosamma. Barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard ska särskilt beaktas.
Mål 105 Samhällsplaneringen ska säkerställa att det finns god tillgång på grönska i bostadsområden och i centrala delar för att bidra till att mildra effekten av exempelvis värmeböljor och skyfall.
Mål 106 Kommunen ska kontinuerligt arbeta med att undanröja hinder i stadsmiljön med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättningar och äldre.
Mål 107 När kommunen planerar tätorter och landsbygd ska olika erfarenheter, kultur och behov synliggöras, beaktas och belysas. Konsekvenser av planerade åtgärder ska analyseras för att synliggöra olika medborgares villkor utifrån ålder, bakgrund, religion, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning.
Mål 108 Kommunen ska ha mötesplatser som är tillgängliga, välkomnande, gratis och trygga.
Mål 109 Kommunens mötesplatser ska vara utformade så att olika grupper av människor och människor från olika kommun- och stadsdelar kan mötas.
Mål 110 Kommunen ska ha utvecklade metoder för dialog och samråd med invånare för delaktighet, inflytande och ökad transparans för de grupper som vanligtvis inte deltar i stadsutvecklingsfrågor Barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska särskilt beaktas.
Mål 111 Kommunen ska upplevas som attraktiv, trygg och säker.
Mål 112 Kommunen ska verka för att medborgare ska ha kunskap kring hur de ska agera vid en kris. Kommunens krisinformation ska vara anpassad och tillgänglig för både vuxna och barn, och det ska säkerställas att alla medborgare nås av all krisinformation.
Mål 113 Det ska finnas tillgängliga utrymningsvägar i kommunens verksamheter.

Parker, natur- och vattenområden

Mål 114 Medborgare ska ha god tillgång till varierade park- och naturområden av god kvalitet inom 300 meters gångavstånd från bostaden. Grönytorna ska vara rika på upplevelser, stimulera till kreativ lek, vara trygga och tillgänliga och platser dit alla människor kan och vill ta sig.
Mål 115 Kommunen ska öka antalet aktivitetsytor på allmänna platser. Underrepresenterade gruppers önskemål och behov ska särskilt beaktas vid utformning. Vid nyetablering ska hänsyn till geografisk spridning och typ av aktivitetsyta tas.
Mål 116 Vid utformande av parker och andra offentliga platser bör universell utformning tillämpas där dialog med medborgare är en del i utformningen.
Mål 117 Minst 15 % av den totala markytan i större nybyggnadsområden ska vara natur, parker och torg med gröna ytor.
Mål 118 Komplettera befintliga parker, natur- och vattenområden, skolgårdar, gator och torg med mer mångfunktionella ytor, med fler ekosystemtjänster och högre biologisk mångfald.
Mål 119 I stadsplaneringen ska hänsyn tas till kända habitatnätverk* och när så är möjligt stärka befintliga habitatnätverk genom ny grönska eller andra åtgärder.
Mål 120 Parker, skolgårdar och naturområden ska kompletteras och vidareutvecklas till en sammanhängande grön/blå infrastruktur inom centrala tätorten. Landskapets karaktärsdrag och stadens kulturvärden tas tillvara.