Hållbarometern
Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga.
Psykiskt välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Jönköping |
2020 |
88,00 |
|
1 |
Jönköping |
2021 |
89,00 |
|
2 |
Jönköping |
2022 |
88,80 |
|
3 |
Riket |
2020 |
86,00 |
|
4 |
Riket |
2021 |
86,00 |
|
5 |
Riket |
2022 |
86,10 |
|
6 |
Kvinnor |
2020 |
89,00 |
|
7 |
Kvinnor |
2021 |
88,00 |
|
8 |
Kvinnor |
2022 |
84,50 |
|
9 |
Män |
2020 |
87,00 |
|
10 |
Män |
2021 |
89,00 |
|
11 |
Män |
2022 |
93,40 |
Kommentar
Totalt uppger 89 procent av jönköpingsborna svar som visar på att de överlag har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är en något högre andel än för Sverige som helhet. Andelen som bedöms ha gott psykiskt välbefinnande utifrån hur de svarat har ökat något i kommunen sedan 2020. En betydligt högre andel män än kvinnor bedöms ha gott psykiskt välbefinnande.
Den psykiska ohälsan har dock ökat bland barn och unga i Sverige och jämfört med andra länder har Sverige en negativ utveckling. I en annan undersökning svarar över hälften av flickorna i kommunen och var fjärde pojke att de har haft två eller fler psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna. Det vanligaste psykosomatiska besväret hos flickor är upplevd stress där drygt hälften av flickorna i årskurs nio och tvåan på gymnasiet uppger att de har känt sig stressade mer än en gång i veckan. Ökade insatser och åtgärder på både kort och lång sikt behövs, för att barns och ungas rätt till bästa möjliga hälsa, liv och utveckling ska uppfyllas.