Mål 4: Kommunen ska arbeta för att minska den psykiska ohälsan hos invånarna. Särskilt fokus riktas mot grupperna flickor/kvinnor, HBTQI-personer samt personer som är långtidssjukskrivna.
Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Totalt |
2020 |
88 |
|
1 |
Totalt |
2021 |
89 |
|
2 |
Totalt |
2022 |
88,8 |
|
3 |
Totalt |
2024 |
87,3 |
|
4 |
Män |
2020 |
87 |
|
5 |
Män |
2021 |
89 |
|
6 |
Män |
2022 |
93,4 |
|
7 |
Män |
2024 |
92,2 |
|
8 |
Kvinnor |
2020 |
89 |
|
9 |
Kvinnor |
2021 |
88 |
|
10 |
Kvinnor |
2022 |
84,5 |
|
11 |
Kvinnor |
2024 |
82,8 |
|
12 |
Pojkar åk 9 |
2023 |
88 |
|
13 |
Flickor åk 9 |
2023 |
67 |
|
14 |
Killar gy 2 |
2023 |
88 |
|
15 |
Tjejer gy 2 |
2023 |
72 |
Totalt uppger 89 procent av jönköpingsborna svar som visar på att de överlag har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är en något högre andel än för Sverige som helhet. Andelen som bedöms ha gott psykiskt välbefinnande utifrån hur de svarat har ökat något i kommunen sedan 2020. En lägre andel kvinnor än män upplever ett högt psykiskt välbefinnande. I gruppen unga 16–29 år syns den största skillnaden mellan kvinnors och mäns psykiska välbefinnande, där 69,8 procent av kvinnorna och 92,2 procent av männen rapporterar högt psykiskt välbefinnande.
Hållbarometern