Hållbarometern
Det finns en stor skillnad mellan kommuner i vilken grad skyddsbehövande och deras anhöriga kommer i arbete. I denna indikator ingår personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar och som bott i Sverige i 4-6 år.
Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Större stad (ovägt medel) |
2013 |
25,7 |
|
1 |
Större stad (ovägt medel) |
2014 |
29,3 |
|
2 |
Större stad (ovägt medel) |
2015 |
36,4 |
|
3 |
Större stad (ovägt medel) |
2016 |
44,3 |
|
4 |
Större stad (ovägt medel) |
2017 |
45,9 |
|
5 |
Större stad (ovägt medel) |
2018 |
49,0 |
|
6 |
Större stad (ovägt medel) |
2019 |
52,3 |
|
7 |
Större stad (ovägt medel) |
2020 |
48,0 |
|
8 |
Större stad (ovägt medel) |
2021 |
53,0 |
|
9 |
Större stad (ovägt medel) |
2022 |
56,5 |
Datakälla: STATIV från SCB via Kolada
Kommentar
Över 60 procent av skyddsbehövande och anhöriga i Jönköpings kommun som varit i Sverige 4-6 år har kommit i arbete, vilket är en högre andel än genomsnittet i landet. Det har även ökat sedan indikatorn började mätas.