13. Bekämpa klimatförändringen

Prioriterade hållbarhetsmål för Jönköpings kommun

Koldioxidbudget

Den kvarstående mängd koldioxid människan har kvar att släppa ut i atmosfären för att sannolikt inte överstiga en given temperaturökning kallas för koldioxidbudget. Den globala koldioxidbudgeten går att bryta ner till lokala budgetar för svenska kommuner. Gemensamt för samtliga kommuner är att koldioxidbudgeten, för att sannolikt klara Parisavtalets 1,5 gradersmål, tar slut inom bara några år med nuvarande utsläppstakt. Sveriges nationella koldioxidbudget tar slut omkring 2026 med dagens utveckling. De nationella klimatmålen fokuserar på en given reduktion vid ett givet årtal, istället för en årlig reduktion som tar hänsyn till en koldioxidbudget. Den årliga reduktionstakten är, enligt IPCC, helt avgörande för att begränsa den globala uppvärmningen. All koldioxid som släpps ut i atmosfären stannar kvar under en väldigt lång tid och bidrar därmed till den pågående globala uppvärmningen.

Klimatstrategi

Jönköpings kommun har som stor arbetsgivare och aktör i länet ett ansvar att visa vägen och vara en tydlig förebild i klimatomställningen. Kommunen ska inte bara reducera utsläppen av växthusgaser från den egna organisationen utan även bidra till klimatomställningen för hela länet. År 2045 ska koldioxidutsläppen från kommunkoncernen vara negativa genom att mer koldioxid binds in och lagras än vad som släpps ut. Det kan ske i biologiska system som skog och mark samt tekniska lösningar som koldioxidinlagring. Genom att sprida kunskap och inspirera företag och kommuninvånarna att göra vad de kan för klimatet blir effekten större. Dialog och samarbete med aktörer utanför organisationen skapar goda förutsättningar för tvärsektoriella lösningar för ett fossilfritt samhälle. Utmaningen att bekämpa klimatförändringen är och kommer alltid att vara ett lagarbete.

Jönköpings kommun orsakar både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser genom den verksamhet kommunen bedriver för att upprätthålla en god samhällsfunktion. Direkta utsläpp sker till exempel genom transporter. Indirekta utsläpp sker vid inköp av tjänster eller importerade varor som tillverkats i andra länder och orsakat utsläpp där. Den el och värme kommunen använder innebär indirekta utsläpp för kommunen, men direkta utsläpp hos energibolagen som producerar elen och värmen. Utsläpp som sker inom det geografiska området, Jönköpings län, härstammar från många olika utsläppskällor inom andra sektorer än bara de kommunala. Redovisning av dessa utsläpp sker från nationell data och reduktionen av dessa utsläpp följer därför Sveriges nationella klimatmål.

Redovisningen av kommunkoncernens utsläpp av växthusgaser ska ske på ett transparant och standardiserat sätt för att underlätta klimatarbetet. Därför sker redovisningen enligt den internationella standarden för klimatredovisning, Greenhouse Gas protocol* (GHG protocol). Enligt GHG protocol kategoriseras utsläppen in i tre så kallade ”scope*” (scope 1,2 och 3) som omfattar både direkta och indirekta utsläpp.

Utsläppen av växthusgaser i kommunkoncernen ska minska i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål. Reduktionstakten för kommunkoncernens utsläpp måste öka för att hålla nere utsläppen så mycket som möjligt till 2030 då en halvering av utsläppen ska ha skett, jämfört med 2020. Utan ett mål som styr reduktionstakten riskerar utsläppen att öka eller vara oförändrade en längre tid för att sedan halveras när målåret närmar sig. Fördelningen av utsläpp från de kommunala bolagen som ingår i den årliga klimatredovisningen ska primärt återspegla det ägarförhållande som Rådhus AB har inom respektive bolag, om inget annat avtalas.

För att uppnå Parisavtalet och bidra till att nå Agenda 2030:

• Mål 121 Samtliga utsläpp av växthusgaser (scope 1,2 och 3) inom kommunkoncernen ska halveras till år 2030 jämfört med 2020 års utsläppsnivå.
• Mål 122 Den årliga reduktionstakten för kommunkoncernen ska vara 10 procent jämfört med föregående år.
• Mål 123 Kommunkoncernen ska senast år 2030 vara fossilbränslefri avseende el, egna och upphandlade transporter, samt uppvärmning (exkl. fossil del i avfall som eldas på Torsvik).
• Mål 124 Utsläppen av växthusgaser i kommunen som geografiskt område ska halveras till år 2030 (basår 2005).

Geografiska mål Jönköpings kommun:

• Utsläppen av växthusgaser i kommunen som geografiskt område ska halveras till år 2030 (basår 2005).

Klimatanpassning

Om utsläppen skulle upphöra helt imorgon så förändras klimatet redan nu och kommer fortsätta göra så på grund av de historiska utsläpp människan orsakat. Effekterna i Jönköpings län förväntas bli ett varmare, torrare och blötare klimat som följs av negativa konsekvenser för människa och natur. Jönköpings kommun är en av tio utpekade kommuner som riskerar stora konsekvenser avseende ras, skred och erosion. Att jobba med klimatanpassning av samhället innebär att stärka motståndskraften och minska de negativa konsekvenser en varmare planet för med sig.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

• Mål 125 Kommunen ska prioritera platser där åtgärd krävs för att minimera risken för skador på infrastruktur och bebyggelse utifrån Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps framtagna kartläggningar.
• Mål 126 Naturbaserade lösningar ska nyttjas vid samhällsplanering för att ta hand om stora vattenmassor.
• Mål 127 Värmeöar i stadsbebyggelsen ska minska genom att öka andelen gröna ytor.