Hållbarometern
Ett vattendrag med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun eller län det har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och i Kolada redovisas för varje år i en cykel det resultat som tagits fram under cykeln. Varje kommun och län kommer därför t.ex. att ha samma resultat alla år 2010-2016. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021.
Mål 133b. Vattendrag med god ekologisk status
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Jönköping |
2014 |
20 |
|
1 |
Jönköping |
2017 |
12 |
|
2 |
Jönköping |
2022 |
12 |
|
3 |
Riket |
2017 |
34 |
|
4 |
Riket |
2022 |
35 |
|
5 |
Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
17 |
|
6 |
Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) |
2017 |
11 |
|
7 |
Jönköpings läns kommuner (ovägt medel) |
2022 |
12 |
|
8 |
Större stad (ovägt medel) |
2014 |
10 |
|
9 |
Större stad (ovägt medel) |
2017 |
10 |
|
10 |
Större stad (ovägt medel) |
2022 |
11 |
Datakälla: VISS via Kolada
Kommentar
När det gäller kommunens vattenförekomster överlag är det, trots ett gott arbete, långt kvar innan sjöar och vattendrag når en god ekologisk och kemisk status, av vattendragen bedöms endast 12 procent ha god ekologisk status. Det är flera olika utmaningar som påverkar bedömningarna i kommunens sjöar, som övergödning, försurning, flödesförändringar och problem för fisk och andra organismer att röra sig som de behöver i vattensystemet. Arbetet med att restaurera och återställa vattenekosystemen behöver intensifieras ytterligare. Det är dock svårt att som kommun fullt ut nå målen, då kommunen inte ensam har rådighet över problematiken.