Mål 1: Ohälsotalen ska minska, detta genom att stärka det förebyggande arbetet med särskilt fokus på de bostadsområden som har lägst hälsotal, personer med funktionsnedsättning och flickor/kvinnor.
Ohälsotal är ett mått som används för att beskriva hälsoläget och hur det utvecklas över tid. Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med sjukpenning, dagar med aktivitets- och sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med arbetsskadepenning divideras med befolkningen 16-64 år.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (dagar) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Kvinnor |
2005 |
42 |
|
1 |
Kvinnor |
2010 |
35 |
|
2 |
Kvinnor |
2011 |
33 |
|
3 |
Kvinnor |
2012 |
32 |
|
4 |
Kvinnor |
2013 |
33 |
|
5 |
Kvinnor |
2014 |
34 |
|
6 |
Kvinnor |
2015 |
36 |
|
7 |
Kvinnor |
2016 |
36 |
|
8 |
Kvinnor |
2017 |
34 |
|
9 |
Kvinnor |
2018 |
33 |
|
10 |
Kvinnor |
2019 |
31 |
|
11 |
Kvinnor |
2020 |
30 |
|
12 |
Kvinnor |
2021 |
29 |
|
13 |
Kvinnor |
2022 |
29 |
|
14 |
Kvinnor |
2023 |
29 |
|
15 |
Kvinnor |
2024 |
28 |
För kommunen som helhet har ohälsotalen minskat sedan 2005 och var 23 dagar per person under 2024, 28 dagar för kvinnor och 18 för män. Det finns även skillnader i ohälsotal mellan olika områden. Mellan områdena med högst respektive lägst ohälsotal skiljer det 31 dagar. Ohälsotalet har tidigare varit olika mellan grupperna inrikes och utrikes födda, men vid 2022 var det ingen skillnad i ohälsotal mellan grupperna. Däremot var ohälsotalet tydligt högre inom gruppen utan gymnasial utbildning än den med eftergymnasial utbildning om två år eller längre, samt invånare med gymnasial utbildning.
Hållbarometern