Gå direkt till sidans innehåll

12. Hållbar konsumtion och produktion

Hållbarhetsmål SE. 12

Hur går det i Jönköping?

Jönköpings kommun är en stor aktör gällande inköp av livsmedel. Kommunen ansvarar för skolmaten till barn och ungdomar, samt måltider för personer på kommunens äldreboenden, funktionshinderomsorgens måltider samt driver ett antal caféer.

Utmaningen när det gäller avfallshantering ligger i att öka återanvändning och minimera mängden avfall genom att minska konsumtionen av varor.

Prioriterade hållbarhetsmål för Jönköpings kommun

Upphandling

Varje år upphandlas stora mängder varor och tjänster i kommunens regi. Genom att ställa tuffa krav på långsiktig hållbarhet med hänsyn till material, livslängd, klimatpåverkan och livscykelkostnader i varje upphandling där det är relevant, skapas goda förutsättningar och underlättar för medarbetarna att i nästa led göra rätt val. För att värna om global rättvisa och mänskliga rättigheter ställs krav på leverantörsledet gällande anständiga arbetsvillkor och på så vis stärks även den sociala hållbarheten.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

Mål 147: i upphandlingar, där det är relevant, ska det fokuseras på att (enligt modellen ”Mål och strategier för cirkulär upphandling”);

  • Begränsa den totala materialåtgången
  • Minska mängden nya råvaror
  • Förlänga livslängden
  • Maximera möjligheterna för återanvändning av produkt/komponent
  • Maximera möjligheterna för återanvändning och återvinning av material

Inköp

Jönköpings kommun ska agera och skapa förutsättningar för hållbara vanor, både inom kommunkoncernen och för medborgarna. Inom kommunkoncernen behöver det arbetas med tydligare inköpsstyrning och ett samlat hållbarhetsperspektiv. Kommunen nyttjar det som redan finns genom återbruk, delning och reparationer i första hand. I de fall nyinköp är nödvändigt ställs krav på hållbarhet i upphandlingar och därmed påverkar kommunen marknaden mot en mer hållbar produktion och konsumtion.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

Mål 148: följande prioriteringsordning ska användas vid behov av produkter eller tjänster:

  1. Reflektion kring behov – behövs verkligen en ny produkt eller tjänst?
  2. Undersök möjlighet att dela eller låna.
  3. Köpa eller hyra återbrukat/tjänster.
  4. Köpa eller hyra produkter eller tjänster av återvunnet eller biobaserat material.

Delningsekonomi

Delningsekonomi innebär att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Återbrukat som norm och delningsekonomi som verktyg, ger ett hushållande av jordens resurser och möjliggör ekonomiska besparingar då verksamheterna inte nödvändigtvis behöver köpa nytt.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

  • Mål 149: ett ökat internt delade av resurser, med en fungerande organisation för lager, logistik och beställning av återbrukade produkter.
  • Mål 150: verka för fler cirkulära initiativ inom kommunen mot invånarna.
  • Mål 151: kommunen ska arbeta för att öka medvetenheten hos invånarna om en hållbar livsstil.

Livsmedel

Jönköpings kommun är en stor aktör gällande inköp av livsmedel. Kommunen ansvarar för skolmaten till barn och ungdomar, samt måltider för personer på kommunens äldreboenden, funktionshinderomsorgens måltider samt driver ett antal caféer. Kommunen har därför en stor möjlighet att påverka livsmedelskonsumtionen i kommunen. Utgångspunkten vid planering av menyn är en näringsriktig måltid. Därefter anpassas råvaror med hänsyn till säsong, ekologiskt, närproducerat, klimatbelastning och matsvinn.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

  • Mål 152: minst 70 procent av maten som köps in till kommunens verksamheter ska ha råvaruland Sverige.
  • Mål 153: minst 80 procent av maten som köps in till kommunens verksamheter ska vara tillverkad i Sverige.
  • Mål 154: sträva efter att 60 procent av livsmedlen som serveras i kommunal verksamhet ska vara ekologiska.
  • Mål 155: klimatpåverkan från livsmedel som används i kommunal verksamhet ska minska. Målet är att klimatbelastningen ska vara max 1,25 kg CO2-ekv per kg inköpt livsmedel, eller ett genomsnitt per portion på 0,5 kg CO2-ekv (för lunch och middag). För att värna den biologiska mångfalden på våra artrika naturbetesmarker samt vårt öppna kulturlandskap undantas kött och mjölk, som producerats på ett sätt som håller naturbeten i Sverige brukade, i beräkningen av utsläpp.
  • Mål 156: matsvinnet i kommunen ska minska. Det gäller både kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. Målvärdet är att det sammanlagda svinnet per serverad portion ska uppgå till max 25 gram.
  • Mål 157: lokala initiativ till livsmedelsförsörjning utanför traditionell jordbruksmark ska uppmuntras och främjas. Det kan till exempel vara kolonilotter, odlingslådor, hydroponik (odla med vatten istället för jord) eller akvaponik (ett hållbart matproduktionssystem som kombinerar t.ex. fiskodling och växtodling)

Kemikaliehantering och farliga ämnen i produkter och material

Att hantera kemiska produkter och övriga kemiska riskkällor på rätt sätt är mycket viktigt av såväl arbetsmiljö-, miljö- som säkerhetsskäl. Lagstiftningen är omfattande och från flera olika myndigheter. Som en hjälp för att uppfylla de mest grundläggande och relevanta reglerna har kommunen en ”Rutin för kemikaliehantering” som ska tillämpas av alla förvaltningar.

Farliga ämnen förekommer även i många andra produkter och material. Det är därför viktigt att om möjligt alltid välja de produkter som är upphandlade (som redan kravställts gällande farliga ämnen) och att ta hjälp av upphandlingsavdelningen vid övriga behov.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

  • Mål 158: den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar behöver vara så låg att den inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
  • Mål 159: antalet produkter och material innehållande utfasningsämnen (enligt Kemikalieinspektionens kriterier) ska minska.
  • Mål 160: hantera kemiska produkter och övriga kemiska riskkällor i enlighet med ”Rutin för kemikaliehantering”. Det vill säga att inventera och riskbedöma sina riskkällor samt överväga substitution (alternativa produkter eller metoder) av de som innehåller utfasningsämnen.

Hållbar byggnation och fastighetsförvaltning

Bygg- och fastighetssektorn har en stor påverkan på miljö och klimat. Som en stor offentlig beställare och fastighetsägare har kommunen en viktig roll för ökad hållbarhet. Genom systematiskt förändringsarbete kan kommunen ställa om till mer hållbar byggnation i byggnadens olika skeden. Kommunens lokaler ska vara ändamålsenliga, samt eftersträva resurseffektivitet och minskade klimatutsläpp.

För att bidra till att nå Agenda 2030:

  • Mål 161: förutsättningar för längre och smartare resursutnyttjande ska skapas genom att upprätta cirkulära processer, vid nybyggnation och underhåll.
  • Mål 162: kommunen ska i dialog med byggentreprenörer arbeta för hållbart byggande i samband med exploateringsavtal, både sett till materialval, energiförbrukning, produktion och ekosystemtjänster.
  • Mål 163: kommunala lokaler och anläggningar ska öka i nyttjandegrad och i högre utsträckning vara tillgängliga för användande.

Avfallshantering

Resurser ska nyttjas i så hög utsträckning som möjligt för att förebygga och minimera avfall. Kommunens egna verksamheter samt kommuninvånarna ska sträva efter att minimera avfall och återanvända produkter. Om avfall slutligen uppstår behöver avfallshanteringen vara så effektiv och enkel som möjligt för såväl samhället som konsumenterna. Avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö ska minimeras. Jönköpings kommun och i synnerhet det kommunala bolaget June Avfall & Miljö har enligt miljöbalken ansvar för en stor del av avfallshanteringen.

För att bidra till att nå Agenda 2030 behöver:

  • Mål 166: kommunens samtliga verksamheterska systematiskt arbeta för insatser som minimerar mängden avfall och ökar andelen återanvända produkter.
  • Mål 167: nedskräpningen ska minska med 5 procent årligen.
  • Mål 168 : 65 procent avfall från hushåll ska materialåtervinnas eller förberedas för återanvändning.
  • Mål 169 : mat- och restavfallet ska vara max 130 kg per person och år.
  • Mål 170: fler möjligheter för återbruk ska skapas, där även invånarna har möjlighet att lämna in och köpa begagnade produkter.
Senast ändrad: 2023-12-10