Gå direkt till sidans innehåll

Mål 155. Livsmedel - specifik klimatpåverkan

Indikator SE. 12. 155

Mål 155: Klimatpåverkan från livsmedel som används i kommunal verksamhet ska minska. Målet är att klimatbelastningen ska vara max 1,25 kg CO2-ekv. per kg inköpt livsmedel eller ett genomsnitt per portion på 0,5 kg CO2-ekv (för lunch och middag). För att värna den biologiska mångfalden på våra artrika naturbetesmarker samt vårt öppna kulturlandskap undantas kött och mjölk som producerats på ett sätt som håller naturbeten i Sverige brukade, i beräkningen av utsläpp.

Nyckeltalet beskriver det genomsnittliga utsläppet av växthusgaser som orsakas av kommunens livsmedelsinköp uttryckt som kg CO2-ekvivalenter per kg inköpt livsmedel. Nyckeltalet är inte beroende av den totala mängden livsmedel som köps, d.v.s. nyckeltalet är oberoende av att kommunen växer.

Specifik klimatpåverkan till följd av kommunal livsmedelsanvändning (kg CO2-ekvivalenter per kg inköpt livsmedel)

Rad-id Mätområde Datum Värde (kg CO2-ekv/kg livsmedel)

0

Totalt

2015

2,2

1

Totalt

2016

2,2

2

Totalt

2017

2,2

3

Totalt

2018

2,1

4

Totalt

2019

2,1

5

Totalt

2020

2,1

6

Totalt

2021

2,0

7

Totalt

2022

2,0

8

Totalt

2023

1,9

9

Totalt

2024

1,9

10

Kött

2015

10,7

11

Kött

2016

10,7

12

Kött

2017

10,5

13

Kött

2018

10,2

14

Kött

2019

10,2

15

Kött

2020

10,2

16

Kött

2021

9,6

17

Kött

2022

9,2

18

Kött

2023

8,4

19

Kött

2024

8,0

20

Mejeriprodukter

2015

1,8

21

Mejeriprodukter

2016

1,8

22

Mejeriprodukter

2017

1,8

23

Mejeriprodukter

2018

1,8

24

Mejeriprodukter

2019

1,9

25

Mejeriprodukter

2020

1,5

26

Mejeriprodukter

2021

1,5

27

Mejeriprodukter

2022

1,5

28

Mejeriprodukter

2023

1,5

29

Mejeriprodukter

2024

1,6

30

Fisk och skaldjur

2015

2,7

31

Fisk och skaldjur

2016

2,9

32

Fisk och skaldjur

2017

2,9

33

Fisk och skaldjur

2018

2,9

34

Fisk och skaldjur

2019

3,0

35

Fisk och skaldjur

2020

4,4

36

Fisk och skaldjur

2021

4,5

37

Fisk och skaldjur

2022

4,5

38

Fisk och skaldjur

2023

3,8

39

Fisk och skaldjur

2024

3,8

40

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2015

0,5

41

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2016

0,6

42

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2017

0,6

43

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2018

0,5

44

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2019

0,5

45

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2020

0,5

46

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2021

0,4

47

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2022

0,5

48

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2023

0,4

49

Grönsaker, rotfrukter och svamp

2024

0,5

50

Spannmål och spannmålsprodukter

2015

1,1

51

Spannmål och spannmålsprodukter

2016

1,1

52

Spannmål och spannmålsprodukter

2017

1,1

53

Spannmål och spannmålsprodukter

2018

1,0

54

Spannmål och spannmålsprodukter

2019

1,0

55

Spannmål och spannmålsprodukter

2020

1,0

56

Spannmål och spannmålsprodukter

2021

1,0

57

Spannmål och spannmålsprodukter

2022

1,0

58

Spannmål och spannmålsprodukter

2023

1,0

59

Spannmål och spannmålsprodukter

2024

1,0

60

Övrigt

2015

1,1

61

Övrigt

2016

1,1

62

Övrigt

2017

1,2

63

Övrigt

2018

1,2

64

Övrigt

2019

1,2

65

Övrigt

2020

9,0

66

Övrigt

2021

8,8

67

Övrigt

2022

8,9

68

Övrigt

2023

8,7

Datakälla: Jönköpings kommun

Kommentar

Trenden är positiv, målen är i linje med de nationella kostråden, som rekommenderar en kosthållning med högt näringsintag och lägre utsläppsnivåer.

Det är dock svårt att göra beräkningar av detta slag. Nyckeltalet baseras på tillgänglig beräkningsmetod i det livsmedelsprogram som används för uppföljning av kommunens avrop av livsmedel. Dessa beräkningar förbättras löpande av programleverantören.

Senast ändrad: 2025-04-03